Kilgränd! Vägen ut eller vägen in?
Vem är gärningsmannen? Vad kan ha fått någon att mörda Christina? Det är frågor som vi troligtvis aldrig kommer att få svar på.
Nu har gärningsmannen – eller gärningsmännen – lyckats hålla sig undan rättvisan i snart 30 år. Det ska mycket till för att mordet ska lösas i dag.
Det är många som tror sig veta vem mördaren är. Men som jag sa i en radiointervju en gång i tiden: om man ska lyssna på alla som tror sig veta vem mördaren är, så har vi väldigt många mördare här på Gotland. Jag har fått till mig ett trettiotal olika namn, om inte fler, på potentiella gärningsmän genom åren. En del är mer intressanta än andra. Det är sällan ett namn dyker upp fler än två eller tre gånger. De flesta tipsen gäller namn som bara dyker upp en gång. Men för en oskyldig är en gång - en gång för mycket.
Jag kommer senare att skriva om alla som jag fått namngivna en efter en – såklart inte så att det går att identifiera dem. Men så att ni får lite mer kött på benen.
Mannen som greps 2002, som dyker upp många gånger i tipsen som kommer till mig. Det har dock sin förklaring i att han faktiskt blev gripen. Många vet såklart vem han är. Att han greps men inte avfördes från utredningen, utan släpptes med orden: "Vi har inte tillräckligt med bevis för att häkta honom, men han är fortfarande intressant i utredningen", gör knappast saken bättre för honom.
Det är också det här som är grunden till boken jag försöker skriva. Det finns väldigt många som tror sig veta vem mördaren är. Det handlar om personer som har haft misstankar mot en granne, arbetskamrat, vän eller pojkvän. Hur känns det? Hur beter man sig i en relation med någon som man tror är en mördare? Det är frågor som jag vill lyfta fram. Jag vill också belysa hur det känns för dem som blivit misstänkta av sina vänner, arbetskamrater och grannar – hur är det när människor tror att man är en mördare? I vissa kretsar kan en sådan misstanke till och med ge en viss status. Men i helt normala relationer är det inte lika oproblematiskt.
I början pratades det om en ung gärningsman som troligtvis var påverkad under dådet. Sen kom teorin om social fallhöjd in. Personligen tror jag mer på det senare – social fallhöjd.
Jag kommer senare att göra en video eller ett podd-avsnitt där jag tar upp min teori om två separata händelser och hur jag tror att det kan ha påverkat hela utredningen då det just nu ligger utanför min kunskapsnivå att få till det i skrift.
Kilgränd. Dörren som leder ut till Kilgränd är den dörr som polisen tror att mördaren flydde genom, eftersom den vid kontroll visade sig vara öppen. I många artiklar skrivs det att polisen är säker på att mördaren tog sig in genom fönstret till rum 112 och sedan vidare ner till korridoren där kontoren ligger. Efter klockan 02.30 gick det nämligen inte att komma in via den vanliga ingången utan nyckelkort. Men om dörren mot Kilgränd inte var ordentligt stängd av den som använde den senast, fanns där ytterligare en möjlig ingång. Då behövs inget fönster. Ingen avancerad väg in. Och då kan vem som helst vara mördaren. Det kan vara en gäst från kvällen. Det kan vara en gäst på hotellet. Ja, vem som helst.
Just nu får ni mest mina tankar som inte är så väldigt journalistiskta – men inom kort släpper jag mer journalistiskt matrial så som intervjuer och djupgående reportage med mera.
Tack för att du läste och diskutera gärna i komentarsfältet.
FAKTA: Mordet på Christina Olofsson
Plats: Wisby hotell, Visby
Tid: Natten mellan 11–12 december 1996
Offer: Christina Olofsson, 46 år, nattportier
Så gick det
till:
• Hittades död tidigt på morgonen av en kollega
• Utsattes för kraftigt våld mot huvudet
• Mordvapnet tros vara en bultsax från hotellet
Möjligt motiv:
• Troligen ett inbrott som gått fel
• Pengar saknades från hotellet
Spår:
• Skoavtryck (Reebok Ex-O-Fit High)
• Vittnesuppgifter om en bil som lämnat platsen
• DNA finns, men har inte kunnat knytas till någon
Utredningen:
• Tusentals förhör har genomförts
• En man greps 2002 men släpptes
• Kalla fall-grupp arbetar med ärendet
• Fallet är fortfarande olöst