Kapitel 

27.12.2023

Gillis vaknar som vanligt bredvid sin fru i den stora sängen i deras lägenhet i Alphyddan. Alphyddan ligger i Nacka som är en förort till Stockholm men just Alphyddan borde numer tillhöra Stockholm tycker Gillis. Sovrummet är ombonat med små porträtt på de ljusa väggarna och blommor i fönstren. Han känner sig alltid lycklig när han vaknar och ser henne. Det känns alltid mer legitimt att vakna med jordens morgonstånd när hon ligger bredvid.
 Just idag skaver hans morgonstånd mer än vanligt när han vaknar. Han drar en av sina händer genom sin frus hår och smeker hennes mage med den andra. Han säger godmorgon med hes röst. Hon svarar. Hans fru känner på sig att den här morgonen kommer hon inte undan. Hon vänder sin rygg mot honom, men innan hon gör det får han ett leende som ett godkännande. Hon är också sugen. Sen trycker hon sin rumpa mot honom och rör sig sakta fram och tillbaka för att känna om han är redo och med. Han är med. Han trycker sig närmre och lägger en arm om henne. Hans hand nuddar hennes bröst. Hon rycker till, men håller fast hans hand på bröstet för att några sekunder senare släppa den. Han smeker hennes bröst långsamt men bestämt. Hon stönar. Han med. Precis när han har dragit undan hennes trosor och kommit in i värmen så vaknar barnen, ett efter ett, så han får dra sig tillbaka. Han ser på sin fru och ler, men innerst inne blir han frustrerad. Varenda gång som de båda är sugna så blir dem störda. Men han känner sig nöjd med att hon ville. Hon nöjde sig med att de hade försökt. Men trots att de båda enligt deras blick och leende var nöjda så avslutade de på egen hand i duschen. Men det var inget de talade om. Nu var det bara att gå upp och göra frukost. Det är ju Lördag och hela familjen kan äta frukost tillsammans.
Vid det vackert dukade frukostbordet så sätter de på radion som vanligt. Nybakade scones med tre sorters pålägg är standard på lördagsfrukost. De tända ljusen lyser inte upp det ljusa köket med ger en mysig känsla. Hela familjen gillar det. På radion pratar de om att någon har blivit misshandlad i Visby. Gillis rycker till lite när han hör om misshandeln i Visby. Han har under en längre tid sökt efter en gammal vän på Gotland så hans intresse för vad som händer i Visby är stort. Den han söker är hans bästa vän från tonåren. Fredrik. Fredrik hade efter en hemsk händelse försvunnit. Han hade helt och hållet gått under jorden, både fysiskt och psykiskt.

Sist de sågs så åt de lunch på ett kaffe vid Odenplan efter att Gillis hade kommit på Fredrik att sälja sex på en toalett.
 Gillis försvinner in i sina tankar och minns hur han hade fick en klump i halsen när han tyckte sig se Fredrik smyga in på en toalett med en annan man. Han hade nästan kräkts när han stod kvar för att se vem som skulle komma ut. När dörren hade öppnats stannade nästan hans hjärta. Men först var det en äldre man som kommit ut med ett äckligt flin på läpparna. Mannen rättade till sina byxor när han med äckligt lätta steg gått därifrån. En liten stund senare öppnades dörren igen och Fredrik hade smugit ut.
 Gillis kände en förtvivlan i kroppen. Han hade hoppats så innerligt att det inte skulle vart Fredrik som kom ut. Hur kunde det ha gått så här långt tänkte han. Fredrik hade sett att Gillis stod där och försökt skyla sig med jackan - och gått åt ett annat håll. Gillis hade förstått skammen som Fredrik måste känt, speciellt om han inte hade hunnit få i sig någon drog. Där och då fattade Gillis beslutet om att gå efter och försöka få kontakt med Fredrik. Fredrik hade märkt att Gillis följt efter och stannade skamset upp likt ett barn som åkt fast för snatteri. När Gillis kom närmare så såg han hur sliten Fredrik blivit. Hans långa hår var stripigt och såg fett ut. Det som brukade var så fint. Han var smutsig. Fredriks kläder var slitna med många fläckar som kunde vara både det ena och det andra. Han hade tappat nästan alla sina tänder. De tänder som satt kvar var svarta. Hur kunde någon ens tänkta tanken på att köpa sexuella tjänster av honom. De sa inget till varandra. De kramades och Fredrik hade börjat gråta, Gillis med. Gillis hade föreslagit att de skulle gå och äta något när de gråtit färdigt. Fredrik svarade inte men började gå samtidigt som han torkade sina tårar från kinderna med sin smutsiga tröja.


 De gick ut baksidan av affärskomplexet där toaletten var belagd. De gick ut mot parkeringsplatsen där det stod fullt av bilar av nyare modell. Det var tiden runt barnbidrag så det var inte så konstigt att parkeringen var så gott som full. Lite längre bort på parkeringen stod någon och vinkade på Fredrik, men Fredrik tittade bort och gick åt ett annat håll. Platsen där personen stod och vinkade var ett känt tillhåll för narkomaner och annat löst folk. Gillis undrade om det var där som Fredrik brukade hänga om dagarna och om toaletten var hans plats för att ta emot sina kunder. Även om Gillis blivit ledsen för att han hade hittat Fredrik på hans "jobb" på toaletten så var han glad för att de var på väg att äta tillsammans. Gillis visste inte vart de var på väg, han följde bara efter Fredrik. De rörde sig på platser som Gillis inte visste fanns. 

De var mitt i Stockholm men ändå på ställen där inga "vanliga" människor rör sig. Det kändes som att han var i en alternativ stad i staden. De gick över blommiga och ombonade, men folktomma innergårdar. Genom portar och garage. Dem de mötte var alla människor som lever i samhällets utkant. Alla hade hälsat på Fredrik med en nick eller en hand upp. Men ingen hade sagt något. Alla tittade konstigt på Gillis med ett ansiktsuttryck som sagt till Fredrik att det inte är okej att ta med sig Svenssons på de här platserna. Fredrik hade inte brytt sig det minsta utan de hade fortsatt sin annorlunda vandring genom tunnlar, portar, garage och innergårdar. Tillslut kom de fram till ett café. Gillis såg sig omkring och märkte att de var nära Odenplan. De hade ätit, gråtit och haft en otroligt känslosam eftermiddag ihop. Dem hade lite smått kommit in på den hemska händelsen som Fredrik hade blivit vittne till, men så fort det kom på tals så hade Fredrik låst sig och eftermiddagen hade tagit slut. När de skiljdes från varandra så hade Fredrik lovat att ringa Gillis minst en gång i veckan för att träffas eller bara prata. Men Gillis hade inte hört något mer. Inte ett ljud.

Hans fru som märkt att han har försvunnit in i sina tankar frågar om han vill prata om det. Gillis ler och kliar sig i skägget. Hans fru känner honom bättre än han själv, men Gillis ljuger och säger att det inte är nåt. Han börjar äta på sin frukostmacka och ser ut över frukostbordet där hela familjen är samlad och känner sig lycklig. Hans känner sig älskad och släpper Visby för en stund. Han känner däremot ett otroligt sug efter droger. Gillis är ju numer en nykter alkoholist men en aktiv narkoman. Men det är det ingen som vet. Inte ens hans fru.