Kapitel 

Nu när frukosten är avklarad så får Gillis äntligen lite egen tid. Sofia och alla ungar ska åka till en av hennes väninnor som som han inte gillar. Han har stora problem med den kvinnan, och det vet Sofia, så hon kräver aldrig att han ska följa med dit. När hon ska dit så får han vara hemma utan tjafs och det är en av alla saker som han älskar med sin fru. Och just idag så kommer det så otroligt lägligt - för han är så otroligt sugen på droger. 
Sofias väninna bor på andra sidan stan så han kommer att ha hela dagen på sig att knarka. han känner mig glad, men ändå ledsen för att han ljuger för sin familj. Gillis känner sig värdelös. 

Han tittar på Sofia med ögon stora som hos ett barn som fått reda på vart dom kommer ifrån samtidigt som han hjälper henne ut i hissen med barnen. Hon är så vacker. Kärleken han kände första gången han såg henne håller i sig även idag - tolv år senare. Barnen skriker och gapar som dem ofta gör när dom ska iväg. Dem blir så uppspelta när dem ska ut och åka. Sofia ser hur han tittar på henne. 

- Vad vill du? Sluta glo på min snygga rumpa! Eller ta ett kort så det varar längre säger hon med ett hånflin. 
Gillis blir lite generad för det var just hennes otroligt fina rumpa han tittade på. Den är helt perfekt. 

De har lite egen uppfostran i sin familj. De låter barnen bestämma själva vad dem ska ha på sig så det kan ta lite tid att komma iväg.
Idag känns det som att tiden står still - men det är mitt beroende som talar. Inte jag tänker Gillis.
Familjen ser ofta ut som en cirkus när de går ut. Rosa strumpor, orange tröja och röd balettklänning på ena sonen. Adidas-dress, tennisraket och gummistövlar på den andra. Gillis tycker dem är söta. Gillis och Sofia fotar dem så ofta de kan för att kunna visa dem när dem blir stora. Att barnen får göra lite som dem vill ser dem som en självklarhet. Men såklart har dem koll och sätter gränser. Men bara nödvändiga gränser. Dem säger aldrig nej av slentrian. Dem säger hellre ja en gång för mycket. Gillis och Sofia förespråkar att man pratar och hälsar på människor. Leka och lära. Och det kan många gånger bli hur kul som helst när dem är ute. 

Nu när han sett till att dem kommit ut i hissen och börjat åka ned så Skyndar han sig in i lägenheten. Han låser dörren och sätter på en kedja. Han drar ut spisen och plockar fram sin pipa och den lilla lådan med tillbehör och knark som han har tejpat fast på baksidan av spisen. Det är hans senaste gömställe. Det är otroligt jobbigt att ständigt hitta nya ställen att gömma sitt knark på. Han har gömt knark i både leksaker och DVD-filmer. Men nu har han börjat gömma det bakom spisen och det känns bra på nåt sätt.  Just det här heroinet har han inte testat innan. Han har köpt det av en ny kran i Fisksätra. Han hoppas att det är så bra som säljaren bedyrat. Gillis har dock en dålig känsla av den här säljaren men skiter i det just nu. Han vill bara sätta igång. 

Han sätter sig ned på golvet mitt i vardagsrummet och tänder på, han drar djupa halsbloss, en efter ett. Nästan direkt så känns det som att han lämnar kroppen för en stund, som att han byter sin trasiga själ mot något vackert, likt en ängel. Han känner sig tillfreds. Men när han öppnar ögonen så svävar han lite ovanför sig själv och ser förödelsen. Det han ser är inte vackert, mer likt ett sönderbombat Syrien. Han mår illa av sig själv. Han är trasig, mer trasig än han någonsin trott. Den som ser på honom ser inte det trasiga, dem ser hans fasad. Hans yttre. Det Gillis ser i sitt rus är hans egen insida. Och den är ful. Riktigt ful.

 När han vaknar ur sitt rus så känner han att det svider på bröstet. Han tittar ned och ser att han blöder. Han torkar blodet och ser att han ristat in "Note to self - byt knark" med en trasig penna. Det här är inte bra tänker han. Hur ska han förklara det för sin fru? Kommer hon att komma på honom nu? Gillis får panik. Han måste bort från lägenheten. Bort från Stockholm. Bort från familjen innan de kommer hem. Han försöker med sina ryckiga och stissiga fingrar slå telefonnumret till Guteflyg som är det Gotländska flygbolaget som flyger billigt till och från Gotland. Men han lyckas inte. Hans ryckningar blir värre av att han är stressad och har panik. Gillis försöker att samla sig för sitt eget bästa, så han går till badrummet och tappar upp ett bad, det brukar lugna ned honom. Om han ska se nyktert på det som just hänt så är det inte långt borta att familjen snart kommer på honom. Han tar större och större risker med sitt knarkande. Kanske ska han stanna hemma och förklara för familjen att han har trillat dit. Att medicinen mot hans ångest gjort honom till en jävla knarkare. Nej, så roligt ska vi inte ha tänker han och lägger sig i badet. Gillis känner lugnet så fort hans fötter nuddar vattnet och tankarna om att berätta för familjen börjar sakta lämna hans huvud. Gillis sträcker sig efter telefonen som ligger på handfatet. Han testar att slå numret till Guteflyg igen. Nu går det bra. Han kommer fram och bokar en biljett med planet som går från Bromma kl07:10 i morgon bitti. Hans förra resa för att hitta Fredrik hade inte gått som planerat. Men han känner att han måste hitta honom. Och nu har han chansen. Han kan inte vara hemma med den där texten på bröstet.

Efter hans förra möte med Fredrik så började Gillis att knarka. Han hade bara haft problem med sprit innan. Men när han började röra sig i Fredriks kretsar i jakten på att finna och hjälpa honom så hade han testat droger igen och fastnat. Steget var inte långt efter att han blivit medicinerad mot sin ångest. Ångestmedicin var nog inkörsporten för många narkomaner. Han får se till att ha kläder på sig när familjen kommer hem, och sova på soffan. Men det blir nog inga problem då han ofta sover på soffan.